Vad menas egentligen med kondition?

God afton och en fet ursäkt för ett vansinnigt försenat inlägg!

Man hör det hela tiden. ”Usch, jag har så dålig kondition”. Ofta syftar man då på att man t.ex. inte orkar springa så långt eller tycker att det är jättejobbigt att gå i trapporna, men vad det egentligen betyder rent fysiskt är det många som inte har någon aning om, bland dem mig själv för något år sen. Tacka gud för biologi B säger jag bara. För visst känns det lite magiskt när man börjar röra på sig och för varje gång känner hur mycket bättre man blir? Sen om man är sjuk en vecka är det åt andra hållet, man blir förbannad för att man inte fixar lika mycket som man gjorde för en vecka sen. Kondition är en färskvara som jämt måste underhållas för att kroppen ska tycka att det är något att bry sig om. (Sedan att man kan göra saker på ren och skär viljestyrka (viljestyrkan är också en muskel!) är klart, men konditionen underlättar rätt mycket…)

Ingen maskin på jorden kan göra det människan kan. Vi anpassar oss något så fruktansvärt bra, använder vi våra muskler mer kommer de att bli starkare o.s.v. Den dagen som någon visar upp en motor som blir bättre ju mer du kör den kommer jag bli jävligt imponerad och inte tro på att världen kan bli bättre.

Rent fysiskt innebär kondition syreupptagningsförmåga, d.v.s hur snabbt din kropp kan syresätta dina (muskel)celler. Detta påverkas av väldigt många faktorer, så jag tänkte att jag skulle lista och förklara dessa lite grann

1. Mängd järn och hemoglobin. Järn är en nödvändighet för att blodet ska fungera normalt. Det är nämligen så att de röda blodkropparna (vars uppgift är att transportera syre) är fyllda med ett syrebindande protein som heter hemoglobin. Hemoglobin kan man säga hålls ihop av järn och binder syre, vilket alltså är anledningen till att järnet är nödvändigt för normal syresättning av cellerna. Mängden hemoglobin kan ökas genom bloddoping, men ytterst lite med hjälp av vanlig träning. Det är alltså generna som avgör vad man har för hemoglobinvärde i blodet.
2. Hjärtats styrka. Hjärtat är en ihålig muskel som kramar ur sig blodet när det behövs. Ju hårdare hjärtat kan krama ut blodet i blodkärlen, desto snabbare klarar det av att pumpa runt blodet i kroppen.
3. Kärlens förmåga att sprida ut blod till musklerna. När man tränar mycket så ökas kroppens behov av att nå ut med blod till alla celler. Därför ökar mängden kapillärer (tunna blodkärl) i kroppen då man konditionstränar, vilket leder till större syresättningsförmåga.
4. Lungornas kapacitet att ta upp luft. Tyvärr kan man inte öka sin s.k. lungvolym speciellt mycket (man kan dock öka uthålligheten hos musklerna runt lungorna!), men man kan undvika att göra den sämre. Rökare och överviktiga har i regel lägre lungvolym än vad en normalviktig/icke-rökare har. Det är även så att kortare människor och kvinnor har mindre lungvolym än längre och män, p.g.a. skillnader i kroppsstorlek (kortare/smalare bröstkorg = mindre plats för lungorna).
5. Blodkärlens förmåga att ta upp syre från lungorna. Denna påverkas f.f.a. av rökning, eftersom att cigaretter innehåller tjära, vilket lägger sig som en hinna på alveolerna (där blodkärl och syre möts) och försvårar utbytet.
6. Antal mitokondrier i cellerna. Mitokondrier är små energifabriker, där glukos omvandlas till kroppens energi: ATP. För att denna process ska fungera som den ska krävs det även att mitokondrierna har tillgång till tillräckligt mycket syre. Ju mer du konditionstränar, desto fler mitokondrier kommer du få i cellerna som är redo att omvandla glukos till ATP, tänk multitasking! Dessa försvinner dock fort när de inte används, vilket är anledningen till att kondition är en färskvara som måste underhållas!

Olika sorters konditionsträning påverkar kroppen olika, så en blandning av olika sorters konditionsträning är alltid att föredra! Längre låg- eller medelintensiva pass påverkar inte kroppen på samma vis som högintensiva pass, men båda har självklart sina fördelar! Variation är viktigt och roligt! ;)

À bientôt! :)