torsdag 14 mars 2013

Vegetarianer och veganer


Många väljer nuförtiden att sluta äta kött p.g.a. etiska skäl eller miljöskäl. Vanligast är att man slutar äta kött men fortsätter äta animaliska produkter som inte orsakat djuret skada eller död, som t.ex. mjölk och ägg. Eftersom att människan är anpassad till att överleva m.h.a. lite av varje så får detta val vissa konsekvenser sett ur ett hälsoperspektiv, vilket är det jag tänker diskutera och reda ut i detta inlägg.

Största problemet rent näringsmässigt för en vegan är proteinkällor och att faktiskt få i sig tillräckligt mycket protein och fett för att kunna fungera normalt. Utöver detta är järn och zink i grönsaker m.m. svårare för kroppen att tillgodogöra sig än vad det är i t.ex. kött eller inälvsmat men detta kan rättas till genom att man ökar intaget av c-vitamin (citrusfrukter m.m.). C-vitaminet hjälper nämligen kroppen att ta upp järn. Zinkintaget kan ökas om man ser till att äta mer av t.ex. nötter, spannmål och baljväxter (kikärtor, bönor & linser). T.ex. bröd och müsli är bra att äta för att få i sig allt man behöver.

Det är extra viktigt för vegetarianer att se till så att energiintaget täcker det dagliga behovet så att undernärning eller undervikt kan undvikas då många vegetarianer gärna äter en kost som består till stor del av grönsaker.

Fettintaget är hyfsat lättåtgärdat för en vegetarian då man kan få i sig fett både genom vegetabiliska källor (solrosolja, palmolja, rapsolja, olivolja o.s.v.) och genom animaliska källor som t.ex. äggulor, mjölkprodukter o.s.v. Nötter är en jättebra fettkälla för vegetarianer och veganer, speciellt mandel då det innehåller mycket kalcium som t.ex. veganer annars kan få svårt för att få i sig.

Protein är det man antagligen måste hålla mest koll på som framför allt vegan, då det i princip mest är genom baljväxter som man kan få i sig tillräckligt med protein om man inte äter kött. För en vegetarian kan t.ex. äggvitor och vissa mejeriprodukter (keso och kvarg t.ex.) vara bra alternativ ifall man känner att man tröttnar på bönor och linser. Tofu och sojaprodukter kan också delvis vara alternativ men många diskuterar negativa miljö- och hälsoaspekter när det gäller just sojaprodukter. Men för de som inte oroar sig över sådant kan det ju helt klart fungera.

Men att vara vegetarian har definitivt inte enbart nackdelar. Om ens kost består till stor del av frukt och grönsaker innebära att man ganska enkelt (förutsatt att man varierar sig) får i sig de vitaminer och kostfiber som kroppen behöver för att fungera optimalt. Ofta lever vegetarianer också längre, men huruvida detta beror på kostmedvetenheten eller andra faktorer är svårt att bringa klarhet i. Självklart innebär det (som jag precis skrivit om) problem att gå över till vegetarisk och vegansk kost, men det är helt klart genomförbart. Vilken annan dålig kosthållning som helst kan leda till samma problem (och värre!) än vad en vegetarisk kost kan göra. Medvetenhet med stort M är alltid jätteviktigt när vi diskuterar hälsa.

torsdag 7 mars 2013

Socker och sötningsmedel


Hej alla glada och ledsna människor där ute!

Ber om ursäkt för att jag har varit dålig på att uppdatera (igen) men här kommer denna veckas inlägg i alla fall, det som skulle kommit förra veckan kommer lite senare. Hoppas ni förstår! :)

Socker är vansinnigt snabba kolhydrater, på gott och ont, men utöver detta är det ett ”beroendeframkallande” livsmedel, precis som alkohol eller cigaretter är för vissa. Ännu farligare är mentaliteten kring socker som "belöning". Vi fikar när vi mår bra, vi fikar när vi mår dåligt och belönar/tröstar oss gärna med hjälp av t.ex. godis till en sådan grad att det antagligen är en stor anledning till att andelen överviktiga i världen ökar allt mer. Anledningen till att beroendeframkallande står inom citationstecken ovan, är att sockerberoende snarare är en ätstörning/ett missbruk än den sortens beroende som t.ex. narkotika kan ge upphov till. Viljan att äta socker är egentligen i grund och botten en rätt sund primitiv drift, även om den inte alls är det. Det jag menar är att det är jävligt (ursäkta min franska) logiskt att kroppen vill ha lättillgänglig näring till cellerna när du svälter, den är trots allt byggd för att överleva i nuet och inte så mycket om tre timmar. Driften är osund på grund av att den inte planerar inför framtiden. Det är därför klart att kroppen lackar ut när den inte får sin simplaste energikälla, speciellt om den kanske har vant sig vid det.

Men vad kan vara farligt med att missbruka socker då? Man har börjat ana att socker i missbrukssammanhang kan påverka hjärnans belöningssystem men det farligaste är antagligen det mentala beroendet. Sötsug och hunger regleras av hormoner, bland annat dopamin, men att lära in beteenden som t.ex. att man alltid äter godis på helgerna kan innebära att man sedan får svårt för att bryta det beteendet ur ett psykologiskt perspektiv. Choklad däremot kan trigga kroppen fysiskt att utveckla beroende. Problemet med att bli "beroende" av socker är att man delvis kan bli överviktig av energiöverskottet eller att man kan utveckla diabetes.

Just det, det här med diabetes har jag aldrig lagt ner tid på att förklara. När vi diskuterar den sortens diabetes man kan utveckla genom felaktig kost och dålig motion kallas normalt sett för typ 2-diabetes. Kroppen transporterar socker med hjälp av blodbanorna, men för att detta ska kunna komma ut i cellerna krävs det insulin. Insulinet bildas i bukspottskörteln (framför allt efter att vi har ätit) och svarar för att se till att sockret hamnar på rätt ställe, d.v.s. i lever eller i muskler. Direkt efter att vi har ätit tas sockret upp i blodet genom tunntarmen och därefter släpps det antingen ut till musklerna direkt eller lagras i levern för att kunna släppas ut när sockerflödet från tunntarmen avtar. Det som händer när man får diabetes är att cellerna blir okänsliga för insulinet, man kan säga att de vänjer sig, och då blir nivån socker i blodet för hög vilket kan leda till skador på cellerna. Normalt klarar kroppen till en början av att producera mer insulin men hos de som får diabetes klarar inte kroppen av att producera tillräckligt med insulin. Ytterligare en sak som händer är att levern släpper ut socker i felaktiga mängder, vilket också leder till förhöjda blodsockernivåer. Fetma och övervikt har också pekats ut som orsaker till att insulinkänsligheten minskar, men frågan är vad som är hönan och ägget.

Sötningsmedel hade kunnat vara världens bästa uppfinning, men tyvärr är det mesta för bra för att vara sant (som med allt annat i denna värld). Aspartam t.ex. är farligt f.f.a. för spädbarn och småbarn då de saknar förmåga att bryta ned det (enligt livsmedelsverket), men i övrigt anser livsmedelsverket att aspartam lugnt kan konsumeras av vuxna och friska personer upp till ett visst gränsvärde. Utöver detta pekar de på att sötningsmedel kan göra att man lägger på sig vikt OM det intas ensamt och inte med annan mat, men avfärdar samtidigt att det skulle vara någon fara då man ofta äter sötningsmedel med annan mat. (Coca cola zero eller tuggummi, någon?) Detta på grund av att sötningsmedlet orsakar en mekanism i hjärnan som ökar aptiten.

Men är det hela sanningen då? Troligtvis inte. Vissa forskningsresultat pekar på att aspartam kan orsaka huvudvärk, illamående, trötthet, cancer och vissa går så långt som att påstå att det kan orsaka multipel skleros (MS) eller ALS. Personligen tillhör jag de rabiata människor som för det mesta väljer socker före sötningsmedel. Detta innebär inte att jag tror att man dör av att få i sig små mängder sötningsmedel, men på området socker finns det rätt omfattande forskning och långtidseffekterna är väl mer välutredda än vad de gällande sötningsmedel är. Däremot är inte socker MYCKET bättre, utan har stora nackdelar det med som jag skrivit innan.


Förra veckans inlägg skulle handlat om psyke + immunförsvar och jag jobbar på det men jag försöker göra det så bra som möjligt innan jag slänger upp det :)

Puss och kram så länge! :)

fredag 22 februari 2013

Myter om muskelträning


Hej hopp!

Denna veckan handlar om muskelträning, så jag börjar helt enkelt med att peka ut ett par vanliga myter om träning :) enjoy!

"Tjejer ska träna med lägre vikter och fler repetitioner för att bli slanka!" BULLSHIT. Ursäkta mig, men läser jag orden "tona dina muskler" är jag inte långt ifrån att skrika. Visst, jag har sett brudar på gymmet som sett ut som de skulle kunna brotta ner en björn och jag kan förstå att dessa "skräckexempel" får alla tjejer att flockas kring vikter som inte ens väger som hälften av deras handväskor! Grejen är att det är vansinnigt svårt för en tjej att bygga upp den muskelmassan beroende på t.ex. den låga testosteronnivån vi har i kroppen. Av naturen så får vi tjejer muskler som upplevs som "längre" och inte så framträdande. (Att de inte framträder beror också på att vi har en högre kroppsfettsprocent p.g.a. allt med mens och grejer ska funka o.s.v.) Det man åstadkommer mer lägre vikter + fler repetitioner är uthålligare muskler. Däremot tar det sjukt lång tid att komma till den punkten där man ens kan ana att det finns muskler undertill, vilket brukar vara det tjejer ofta (definitivt inte alltid) är ute efter. För att över huvud taget snabbt bygga muskelmassa är det tunga vikter som gäller och någonstans mellan 5-10 repetitioner per set. Efter sista repetitionen ska man känna att man inte KAN göra en enda repetition till. Därefter är stretching viktigt för att muskeln inte ska dras ihop och bli stel (personligen är jag inte imponerad av människor som går som kylskåp i alla fall).

"Bara du gör x antal situps om dagen kommer du få platt mage!" (Samma sak för vilken kroppsdel som helst.) FALSKT! Ofta beror en icke-platt mage på kroppsfett, som ofta SKA vara där. Det beror lite på hur man är byggd, men enda sättet att lösa problemet är genom att minska sitt kroppsfett. Nu pratar jag om punktförbränning, d.v.s. tron att man kan bestämma varifrån kroppen ska ta bort fett genom träning av den kroppsdelen. Däremot kan man m.h.a. muskelmassa få en kroppsdel att se ”fastare” ut när den överliggande fettmassan har minskats.

"Man kan bygga muskler och gå ner i vikt samtidigt!" FALSKT till största del! Det är just detta jag försökte mig på under hösten 2012 vilket resulterade i att jag utlöste min migrän, förstörde mitt immunförsvar och var konstant trött. IDIOTISKT DUMT men man lär sig av sina misstag :) Det bästa man kan göra av situationen ifall det är som så att man vill bygga muskler OCH gå ner i fettvikt är att man fokuserar på en sak i taget. Personligen tycker jag illa om principen bulk/deff eftersom att det är jojobantning med bibehållen muskelmassa, vilket JAG tror kan påverka kroppen epigenetiskt till att lättare vilja lägga på sig fett i framtiden (min teori, inget faktaunderlag). Man har gjort forskning som visar på att jojobantning gör det svårare och svårare att gå ner i vikt för varje gång och varför alla muskelbyggare som gärna lägger på sig ett ordentligt späcklager för varje gång de bulkar skulle vara undantagna är bortom min förståelse. DÄREMOT kan jag tycka att en bibehållen låg kroppsfettsprocent i kombination med mat motsvarande vad man tränar för är en vettig metod. Det kan hända att det inte går lika fort p.g.a. att kaloriöverskottet inte är så kraftigt, men samtidigt slipper man hela processen med att försöka få kroppen att behålla muskler samtidigt som fettet försvinner. Det jag skulle tro är lämpligt för en person med övervikt är att man försöker träna styrketräning utöver all konditionsträning m.m. för att kroppen ska behålla musklerna i så stor utsträckning som möjligt. För att kunna bygga muskler krävs det att kroppen har energi till detta - något som kroppen inte har om du ligger på kaloriunderskott för att gå ner i vikt. Däremot kan man bibehålla sin muskelmassa. Rör du på dig, kommer du att bli starkare och kroppen kommer att förbruka energi vilket i sin tur leder till viktminskning. Därför är det viktigt att viktminskning inte enbart sker genom ändrad kosthållning, utan att det även finns motion i någon form med i bilden.

"Ju större muskelmassa man har, desto fler kalorier kommer man bränna i vila!" SANT! Detta gäller dock för vilken sorts celler som helst, d.v.s. en person med större fettmassa kommer att behöva mer energi för att kunna underhålla sin fettmassa. Så tekniskt sett har en överviktig person högre metabolism än vad en smal person har! Alla celler behöver energi för att kunna förnya sig/överleva och därför spelar det roll hur din kroppsmassa ser ut. DÄREMOT har muskler högre densitet än vad fett har, vilket innebär att fem kilo muskler ser mindre ut än vad fem kilo fett gör.

onsdag 20 februari 2013

Vad menas egentligen med kondition?


God afton och en fet ursäkt för ett vansinnigt försenat inlägg!

Man hör det hela tiden. ”Usch, jag har så dålig kondition”. Ofta syftar man då på att man t.ex. inte orkar springa så långt eller tycker att det är jättejobbigt att gå i trapporna, men vad det egentligen betyder rent fysiskt är det många som inte har någon aning om, bland dem mig själv för något år sen. Tacka gud för biologi B säger jag bara. För visst känns det lite magiskt när man börjar röra på sig och för varje gång känner hur mycket bättre man blir? Sen om man är sjuk en vecka är det åt andra hållet, man blir förbannad för att man inte fixar lika mycket som man gjorde för en vecka sen. Kondition är en färskvara som jämt måste underhållas för att kroppen ska tycka att det är något att bry sig om. (Sedan att man kan göra saker på ren och skär viljestyrka (viljestyrkan är också en muskel!) är klart, men konditionen underlättar rätt mycket…)

Ingen maskin på jorden kan göra det människan kan. Vi anpassar oss något så fruktansvärt bra, använder vi våra muskler mer kommer de att bli starkare o.s.v. Den dagen som någon visar upp en motor som blir bättre ju mer du kör den kommer jag bli jävligt imponerad och inte tro på att världen kan bli bättre.

Rent fysiskt innebär kondition syreupptagningsförmåga, d.v.s hur snabbt din kropp kan syresätta dina (muskel)celler. Detta påverkas av väldigt många faktorer, så jag tänkte att jag skulle lista och förklara dessa lite grann

  1. Mängd järn och hemoglobin. Järn är en nödvändighet för att blodet ska fungera normalt. Det är nämligen så att de röda blodkropparna (vars uppgift är att transportera syre) är fyllda med ett syrebindande protein som heter hemoglobin. Hemoglobin kan man säga hålls ihop av järn och binder syre, vilket alltså är anledningen till att järnet är nödvändigt för normal syresättning av cellerna. Mängden hemoglobin kan ökas genom bloddoping, men ytterst lite med hjälp av vanlig träning. Det är alltså generna som avgör vad man har för hemoglobinvärde i blodet.
  2. Hjärtats styrka. Hjärtat är en ihålig muskel som kramar ur sig blodet när det behövs. Ju hårdare hjärtat kan krama ut blodet i blodkärlen, desto snabbare klarar det av att pumpa runt blodet i kroppen.
  3. Kärlens förmåga att sprida ut blod till musklerna. När man tränar mycket så ökas kroppens behov av att nå ut med blod till alla celler. Därför ökar mängden kapillärer (tunna blodkärl) i kroppen då man konditionstränar, vilket leder till större syresättningsförmåga.
  4. Lungornas kapacitet att ta upp luft. Tyvärr kan man inte öka sin s.k. lungvolym speciellt mycket (man kan dock öka uthålligheten hos musklerna runt lungorna!), men man kan undvika att göra den sämre. Rökare och överviktiga har i regel lägre lungvolym än vad en normalviktig/icke-rökare har. Det är även så att kortare människor och kvinnor har mindre lungvolym än längre och män, p.g.a. skillnader i kroppsstorlek (kortare/smalare bröstkorg = mindre plats för lungorna).
  5. Blodkärlens förmåga att ta upp syre från lungorna. Denna påverkas f.f.a. av rökning, eftersom att cigaretter innehåller tjära, vilket lägger sig som en hinna på alveolerna (där blodkärl och syre möts) och försvårar utbytet.
  6. Antal mitokondrier i cellerna. Mitokondrier är små energifabriker, där glukos omvandlas till kroppens energi: ATP. För att denna process ska fungera som den ska krävs det även att mitokondrierna har tillgång till tillräckligt mycket syre. Ju mer du konditionstränar, desto fler mitokondrier kommer du få i cellerna som är redo att omvandla glukos till ATP, tänk multitasking! Dessa försvinner dock fort när de inte används, vilket är anledningen till att kondition är en färskvara som måste underhållas!

Olika sorters konditionsträning påverkar kroppen olika, så en blandning av olika sorters konditionsträning är alltid att föredra! Längre låg- eller medelintensiva pass påverkar inte kroppen på samma vis som högintensiva pass, men båda har självklart sina fördelar! Variation är viktigt och roligt! ;)

À bientôt! :)

söndag 10 februari 2013

Kolhydrater - hur rädd borde du vara?

Välkomna tillbaka! Denna veckan har jag haft fysikprov och tänker därför inte ursäkta mig för att jag inte har uppdaterat ;)

Vet om att jag var inne lite på kolhydrater förra veckan men här kommer grundkursen ;)

Kolhydrater är den energikälla som kroppen har som lättast för att tillgodogöra sig, framför allt när vi pratar om raffinerade kolhydrater. Snabba kolhydrater = snabb energi genom att kroppen lättare tar upp dem!

Vad är egentligen skillnaden mellan långsamma och snabba kolhydrater? Kort sagt: uppbyggnaden. För att kroppen ska kunna ta upp kolhydrater och använda som energi till cellerna behöver de brytas ner till så enkla sockerarter som möjligt, monosackarider. Det är därför inte så svårt att räkna ut att ju komplexare de sockerarter som du stoppar i dig är, desto mer får kroppen jobba för att kunna tillgodogöra sig energi. På så sätt sker nedbrytningsprocessen långsammare så att kroppen kan använda sig av energin under en längre tid, d.v.s. du behåller blodsockret på en jämn nivå istället för att det skjuter i höjden när du stoppar i dig t.ex. raffinerat socker. När blodsockret går upp så fort som det gör när man t.ex. äter godis kommer det stupa brantare än annars eftersom att den lättillgängliga energin försvinner, vilket leder till att du blir hängig, lättirriterad, ofokuserad och trött. Förutom detta kommer insulinnivåerna att bli tilltrasslade och hela systemet kan bli uttröttat till den grad att du får diabetes (typ 2).

Många verkar nuförtiden tro att man på något magiskt sätt blir smällfet om man äter kolhydrater, men så är inte fallet. Att man går upp i vikt kommer nästan alltid bero på att man äter mer än vad kroppen förbrukar (inte utan undantag dock!). Problemet med kolhydrater är att vi nuförtiden har framställt mat som är packad med snabb energi (enkla sockerarter) som inte "fyller" magen tillräckligt mycket. Jämför du t.ex. hur länge du är mätt på vitt bröd jämfört med hur länge du är mätt på potatis så får du en liten bild av hur mättnaden påverkas trots att kaloriinnehållet kanske inte skiljer sig åt nämnvärt.
Något man inte får glömma däremot är att både frukt och grönsaker innehåller kolhydrater i olika former. Efter som att frukt och grönsaker är stora källor till både fiber och olika vitaminer (dessutom är grönsaker inte så energirika men tar upp stor volym i magsäcken) är det verkligen inte att rekommendera att utesluta dessa helt. Man är inte mätt så länge på enbart grönsaker/frukt då de ofta innehåller druvsocker och därför lätt spjälkas ner av kroppen, men i kombination med annan mat så kan de vara väldigt bra för att man ska känna sig mätt och inte överäta.

Egentligen så är snabba kolhydrater inte speciellt lämpliga för någon alls förutom t.ex. människor som tränar hårt och därför behöver energi både före/efter träningspasset. I övrigt ska man sikta på att äta så långsamma kolhydrater som möjligt för att slippa få blodsockertoppar/dippar. Något man är glad för i lågkolhydratkoster är att byta ut kolhydrater som primär energikälla mot fett, något som man just nu forskar på huruvida det är bra eller inte. På så sätt skulle man kunna försätta kroppen i s.k. ketos, där kroppen tvingas använda sig av fett istället för kolhydrater som energikälla och därmed bränner mer (kropps)fett. Problemen jag kan se med detta är att fett är kaloritätare än kolhydrater. T.ex. ett gram rena kolhydrater innehåller 4 kcal (samma för protein)per gram medan fett innehåller 9 kcal per gram. Detta borde innebära att man kan få i sig större volym kolhydrater jämfört med fett för samma kalorimängd, vilket i sin tur borde betyda att man blir mättare på kolhydraterna. Mot detta kan man sätta att fett spjälkas långsammare och att kroppen därför inte känner behov av att äta lika fort igen.

Att cancerceller kan föröka sig lättare med hjälp av kolhydrater är känt sedan länge. Man har börjat forska på att man genom t.ex. lchf-diet skulle kunna "svälta" cancercellerna så att man lättare blir frisk, men huruvida detta är helt sant tänker jag inte uttala mig om. Ni kan läsa en artikel om cancer och snabba kolhydrater på http://www.svt.se/nyheter/sverige/snabba-kolhydrater-okar-cancerrisken . Man kan dock inte vara helt säker än, dessutom kan vissa fettsyror bidra till att man lättare skadar cellerna = utvecklar cancer. Min filosofi är uppbyggd på att man inte ska utesluta något helt förutom det uppenbart överflödiga :)

Nästa vecka tänker jag gagga om kondition och hjärtats hälsa!

Puss och kram, skumbanan! :D

söndag 3 februari 2013

Proteinpulver

Proteinpulver är ett av de vanligaste kosttillskotten som personer intresserade av muskelbyggning tar. De vanligaste proteinpulver som finns där ute är mjölkbaserade och består huvudsakligen av vassleprotein som filtrerats för att proteinhalten ska bli maximal. Övriga är t.ex. biffprotein, äggprotein, kaseinprotein m.m. (men då vassleproteinet är det vanligaste har jag fokuserat på detta). En jättegod tanke, om det nu är så att ens kost inte räcker till. Jag skulle vilja slå ett slag för att man noga går igenom hur mycket man egentligen äter av olika makronutrienter (fett/protein/kolhydrater) och funderar igenom vad man egentligen behöver innan man ens börjar tänka på att hälla i sig proteinshakes. Får du som muskelbyggare i dig 2-2.5 g/kg protein om dagen så behöver du antagligen inte mer än så. Det bästa för kroppen är att få i sig "naturlig" mat som inte processats åt helvete innan den hamnar i magen. En fördel är att proteinpulver jämfört med kött är lättare för kroppen att tillgodogöra sig, men det finns ingen forskning som pekar på att det skulle vara viktigt för kroppen att få i sig snabbt protein (snabbare än annat d.v.s).

Utöver detta kan man peka på att många proteinpulver innehåller sötningsmedel m.m. vilket inte är bra, speciellt när vi pekar på aspartam som faktiskt är ett nervgift (kan leda till huvudvärk bland annat, yay för coke zero). Å andra sidan äter jag kvarg med Fun light så jag får i mig sötningsmedel ändå. Därför varvar jag gärna med keso eftersom att det är ätbart utan något iblandat.

Men definitivt, om man inte får i sig tillräckligt med protein och kalorier i sin vanliga kost (kom ihåg att proteinshakes "kostar" kalorimässigt med...) så kan proteinshakes vara ett bra alternativ. Personligen föredrar jag kvarg/kesella eller keso när jag hinner få tag på det inom en halvtimme efter jag styrketränat, framför allt eftersom att jag får vansinnigt mycket finnar av allt i proteintillskottsväg jag har prövat. (Samma sak gäller för pastöriserad mjölk. Lite off topic, men jag är "uppfödd" på opastöriserad mjölk direkt ur tanken på bondgården och den har jag aldrig fått finnar av, men alla sorters pastöriserad mjölk ger mig finnar så jag håller på att dö på kuppen. Tydligen försvinner en anti-inflammatorisk beståndsdel i mjölken när den pastöriseras. No milk for me, får käka filmjölk istället :D)

Många företag vill dock att man dricker proteinshakes 3 ggr om dagen, vilket med paketens portionsanvisningar skulle innebära runt 60-90 gram extra protein på en dag, vilket de flesta antagligen inte behöver extra utöver sitt normala intag. "Behöver" man det, är det nog dags att se över hur ens kost är uppbyggd i övrigt... Dessutom gör proteinet som mest nytta mellan 30-60 minuter efter man har tränat, och i detta fallet handlar det om att förhindra att kroppen börjar använda musklerna som bränsle för att hålla igång kroppen (katabolt tillstånd).

Slutligen vill jag bara be alla att göra lite research på vad det är för pulver de köper egentligen. Ofta är de dyrare sorterna lite "effektivare" dessutom, då det faktiskt kostar att filtrera proteinet så att det blir så rent som möjligt. Många sorter har påvisats innehålla tungmetaller, vilket definitivt inte är bra för kroppen. Svenskproducerade pulver brukar vara helt okej (och många andra).


Nästa vecka ska jag gagga om kolhydrater ;)

Puss och kram, skumbanan!

lördag 2 februari 2013

Nytt försök


Då förra inlägget innehöll vansinnigt mycket felaktigheter och var alldeles för vinklat, gör jag nu ett nytt försök med protein och lägger till lite diskussion om proteinpulver.

Livsmedelsverket rekommenderar 0,75 g/kg kroppsvikt om dagen, medan Isodiet- och även lchf-förespråkare rekommenderar upp till 2,5 g/kg kroppsvikt. Vem har rätt är då frågan?

BÅDA TVÅ OCH INGEN AV DOM! Skulle jag vilja påstå. Allt handlar om vem du är, vad du gör om dagarna och vad ditt mål är. Man har gjort forskning som har visat att det i stort sett är ofarligt att äta upp till 2.5 g/kg kroppsvikt protein om dagen, men viktigt att poängtera är att man inte fullt ut vet konsekvenserna av högt proteinintag än. Allting i alldeles för hög dos är ett gift kan man säga, samma sak gäller för protein. Däremot har man under forskning på råttor kunnat konstatera att råttor som åt mer protein gick ner i vikt, blev mättare och åt mindre. Självklart fungerar lchf o.s.v. men det viktigaste man kan komma ihåg är att ekvationen kalorier in = kalorier ut alltid kommer vara det som påverkar din vikt mest. Din allmänhälsa däremot påverkas av vad du äter i form av vitaminer, mineraler, grönsaker, fiber, kött, fisk, kolhydrater (snabba eller långsamma) o.s.v. Detta måste du anpassa till din livsstil för att din kropp ska fungera optimalt.

Ett vanligt argument mot att äta mer protein är att det leder till benskörhet eftersom man har kunnat påvisa mer kalcium i urinen hos de personer som äter mer protein än det som livsmedelsverket rekommenderar. Mot detta argumentet brukar man säga som så att det beror på vilka typer av proteinkällor som används. Varierar man sina proteinkällor bör man få i sig kalcium, och om man dessutom håller på med löpning/muskelbyggning/promenader kommer benen att bli starkare, vilket kan motverka benskörhet. Äter man mer protein än normalt kan det därför vara en bra ide att få i sig mer kalcium och aktivt försöka stärka benen.

Jag tror inte de flesta problemen med en proteinrik kost dyker upp fören man börjar utesluta kolhydrater, grönsaker och frukt. För lågt fiberintag kan leda till mag-tarmproblem och till och med tarmcancer men viktigt är att poängtera att grönsaker och frukt mycket väl är tillräckliga fiberkällor. Att utesluta kolhydrater helt är ingen bra ide för någon, men beroende på motion, ålder och vikt kan man reglera kolhydratnivåerna. T.ex. en löpare behöver snabb energi i form av kolhydrater för att kunna prestera optimalt (dock är det raffinerade sockret inget att föredra här heller, eftersom att det blir allt för lättillgängligt), medan en stillasittande kontorsarbetare inte behöver samma mängd kolhydrater. Muskelbyggare behöver också i regel mer protein för att kunna effektivisera sin muskelbyggning maximalt. Därför tror jag att det är tveksamt att rekommendera en löpare att äta mer protein SAMTIDIGT som man ber vederbörande sänka sitt kolhydratintag. Mer protein utan att sänka sin kolhydratnivå hade t.ex. fungerat så länge man inte överskrider gränserna. Samtidigt kan jag ju konstatera att om man pluggar och kolhydratstrejkar blir det rätt mycket svårare att få hjärnan att fungera snabbare. Levern (som omvandlar makronutrienterna (fett/protein/kolhydrater) till det som behövs) kommer att lösa det, men det är inte det optimala sättet.

De flesta som förespråkar lågkolhydratdieter förespråkar även ett förhöjt fettintag för att kroppen ska kunna få i sig tillräckligt med energi. Problemet här är att det framför allt är animaliskt och mättat fett som förespråkas, vilket på sikt kan leda till problem med högt kolesterol i blodet. Ett alternativ kan vara att man varierar sitt fettintag, så att det innefattar både omättade, fleromättade och mättade fetter men undviker transfetter. Ska göra djupare research på detta om ett par veckor när jag ska diskutera fett ;)

Vidare kan man konstatera att ett förhöjt proteinintag tvingar njurar och lever att jobba hårdare, vilket ökar belastningen på organen. Man bråkar fortfarande om det skulle vara farligt eller ofarligt, men faktum är att om du höjer proteinintaget kommer dina organ få jobba hårdare. Är det önskvärt för dig, go ahead.

Nästa inlägg handlar om proteinpulver, puss! :)